Bogsering kan behövas av flera orsaker. Den vanligaste torde vara maskinfel och påföljande lösdrivning eller grundstötning som gör båten orörlig. Det har också varit nödvändigt att bogsera segelbåtar med maskinfel.
Bogsering ska inte vidtas på lösa grunder. Det är en krävande åtgärd som bör övas på förhand. Ett skäl till bogsering kan vara att man vill förebygga ytterligare skador eller risker, t.ex. förhindra att båten driver farligt nära stranden. Då är det fråga om nödbogsering, med begränsad tid för förberedelser och planering. Det enklaste sättet att undsätta en besättning vid en grundstötning är ofta att bogsera dem bort i båten.
Om det inte finns något omedelbart behov av bogsering rekommenderas att den utförs av vana aktörer, såsom Finlands sjöräddningssällskaps eller gränsbevakningens enheter.
Om du ändå måste bogsera en båt eller någon gång blir bogserad finns det några viktiga faktorer som du ska beakta före, under och efter bogseringen. En del av faktorerna tas upp nedan.
Bogseringen ska planeras i förväg, eftersom bogsering alltid inbegriper många risker. Båda parterna ska känna till förloppet och vad som kommer att ske. Man bör komma överens om ansvarsfrågorna, eftersom bogseringen kan medföra skador på båda parternas utrustning och redskap. Också personskador kan uppstå.
Sjölagen förpliktar var och en att hjälpa dem som råkat i nöd, om det kan ske utan allvarlig fara för eget fartyg eller besättningen. Eftersom ersättningsfrågorna ofta är problematiska ska man i dessa fall åtminstone försöka ingå ett bevisligt avtal om att den bogserade åtminstone ansvarar för eventuella egna skador. Den som befinner sig i ett utsatt läge har sällan några invändningar mot att ta ansvar för de skador och kostnader som uppstår. När denne befinner sig i säkerhet efter bogseringen kan det hända att uppfattningen om ansvar och ersättning förändras.
Bogseringen kan utföras som släpbogsering eller bogsering vid sida. Båda har sina fördelar och nackdelar. Släpbogsering förhindrar att båtarna stöter samman, men det är svårare att hålla kontakt utan telefon eller radiotelefon. Det är också svårare att kontrollera släpet. Under bogsering vid sida ska tillräckliga sidoskydd och linor användas för att koppla båtarna och undvika sammanstötningar. Under bogsering vid sida är det också lättare att ha kontroll över den bogserade båten.
Planera bogseringen väl, bedöm om den är nödvändig eller om det är bättre att kalla på hjälp.
Förvissa dig sedan om att båda parterna är medvetna om kostnads- och ansvarsfrågorna. Säkerställ telefon-, radiotelefon- eller visuell kontakt mellan bogseraren och släpet.
Reservera behövlig utrustning:
Fäst bogserlinan t.ex. i knapar eller vinschar. Linan kan även fästas runt hela båten eller i masten på en segelbåt, om det är en genomgående mast. Fäst inte bogserlinan i ledstänger, handtag eller vanter. Båtens pollare och knapar är ofta ganska svagt fastsatta i däcket, så därför bör man överväga alternativa sätt att fästa linan (t.ex. i vinschar eller runt hela båten).
Stötta rodret på den bogserade båten eller utse någon som ska styra båten. Om du bogserar en segelbåt som förlorat rodret kan du förhindra slingriga rörelser med hjälp av ett motstånd i aktern på släpet, t.ex. ett ämbar eller en bunt hopbundna rep.
Kolla att alla fästpunkter och surrningar är korrekta innan bogseringen påbörjas. Se till att ingen står nära bogserlinan. Om bogserlinan går av slår den som en piska mot bogseraren och släpet.
Låt bogserlinan spännas långsamt och öka farten försiktigt.
Reglera hastigheten så att den är tillräckligt låg i förhållande till sjögången och den bogserade båten.
Vid bogsering ska linan vara minst 30 meter lång. En tillräckligt lång lina minskar ryckigheten. Försök fästa bogserlinan så nära bogserarens och släpets köllinje som möjligt för att minimera krokiga rörelser och dragning i sidled.